Abstract
I den här uppgiften ska jag företa en analys av fem högstadielärares målsättningar i matematikundervisning. Tanken är att se på vilka mål som presenteras i klassrummet sett till både innehållet i målen, med speciell fokus på matematisk kompetens, och innehållet i läroplanen, samt hur mål presenteras i form av bland annat presentationssätt och tydlighet. Syftet med att se på målsättningar ligger i en förutsättning om att elevers potentiella utveckling i matematiken har kopplingar till vilket lärande de får tillgång till i undervisningen. Därav förutsätts målsättningar vara viktiga för den matematiska utvecklingen. Datamaterialet i uppgiften är hämtat från LISA-projektet, som är ett forskningsprojekt baserad på videoinspelningar av klassrum på högstadienivå. Uppgiften är en fallstudie med kvalitativ videoobservation, baserat på fem av lärarna. För att företa analysen av materialet har ett ramverk för matematiska kompetens och presentation av målsättningar använts. De första kategorierna är huvudsakligen utvecklade av mig, medans kompetensinnehållet baseras på Mogens Niss Kompetencer og matematiklæring (2002), samt Jeremy Kilpatricks Strands of mathematical proficiency (2001). De delar av materialet som därefter bedömts som relevanta för problemställningarna har transkriberats och analyserats efter kategoriseringen. Det analyserade datamaterialet pekar mot att målsättningarna i undervisningen idag till stor del baseras på få delområden av matematisk kompetens, där procedurbehandling är den primära källan till lektionernas fokus. Samt att målsättningarna till stor del beskrivs för kortare tidsrum och visar lite till vad eleverna kan använda matematiken till i den större bilden och i framtiden som individer i samhället. Det kan även observeras att många av målsättningarna är dolda för eleverna och ofta relateras till aktiviteter och uppgifter i första hand.