Hide metadata

dc.date.accessioned2017-07-04T12:57:00Z
dc.date.available2017-07-04T12:57:00Z
dc.date.issued2016
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/10852/55834
dc.description.abstractOmrådet registrerades i två omgångar, först av Universitetets oldsaksamling från den 6. till den 17. augusti 1990 och sedan igen av Oppland fylkeskommune den 23. augusti 2002. Området man då registrerade var betydligt större än det som denna rapport berör. Delar av de automatiskt fredade kulturminnena man återfann berörs nu ej av byggnationen i området då man efter registreringen förändrade tiltaksområdet. Utav de återfunna strukturerna så grävde Kulturhistoriskt museum ut dessa i två omgångar. 2011 grävde man ut två kolgropar och en rostplats, id 100082-100084. Även dessa kontexter kommer nämnas i denna rapport. Av kolgroparna som undersöktes 2011 undersöktes en förhand och den andra med maskin. Under utgrävningen 2012 så grävde man ut id 95606 som bland annat inkluderade två kolgropar, en slagghög, en ugn, ett kollager och tre rostplatser. Kring anläggen genomfördes en stor maskinell avbaning för att förvissa oss om att inte missa någon kunskap och information detta område hade att delge. Det fältet som avtäcktes låg uppe vid Rv 51, fältet låg inne i en björkskog som ska bli till hyttetomter. Fältet låg på en platå i terrängen, åt öster steg terrängen och efter ca 10 meter kom stora vägen. Direkt väster om fältet så lutade terrängen istället kraftigt ned mot myren som låg i botten av branten, ca 20 meter bort. Stora mängder prover togs från fält för att fullständigt reda ut fyndsituationen som här dokumenterades, så som fosfat, slagg, malm och kolprover. Anläggen daterades från ca 652-862 e.Kr. och igen från 1025-1380 e.Kr. Intressant nog så är det de tre rostplatserna som har den tidigare dateringen medan resten av anlägget ligger längre fram i medeltiden. Då flera olika element varit inblandade och körts samtidigt så är det svårt att precisera mer än så. Vidare visar fosfatanalyser till en högre grad fosfor vid kollagret och nere vid ugnsområdet, slagghögen och till viss grad i arbetsytan. Järn påvisas till störst grad vid rostplatserna och lite spritt i området. Tyvärr ger inga av analyserna några tydliga bevis på tuftens utsträckning i området. Prosjektleder: Kjetil Loftsgarden.en_US
dc.publisherKulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo Fornminneseksjonen
dc.relation.ispartofRapport Arkeologisk utgravning
dc.titleJärnframställningsanlägg. Beito, 3/935, Øystre-Slidre, Oppland.en_US
dc.typeResearch reporten_US
dc.creator.authorKile-Vesik, Jakob
dc.identifier.urnURN:NBN:no-58591
dc.type.documentForskningsrapporten_US
dc.identifier.fulltextFulltext https://www.duo.uio.no/bitstream/handle/10852/55834/1/RPT_Opp_%C3%98ystre_Slidre_Beito_260116.pdf


Files in this item

Appears in the following Collection

Hide metadata