Abstract
Uppsatsen handlar om firandet av 60-årsjubileet av andra världskrigets slut i Ryssland våren 2005. Den så kallade segerdagen som firas den 9 maj är en av landets största högtider. Uppsatsens huvudintresse är hur bilden av andra världskriget och den sovjetiska segern finns i offentligheten i dag och används i en konstruktion av dagens Ryssland. Uppsatsen bygger på material insamlat under fältarbete i S:t Petersburg våren 2005, samt en analys av artiklar i några av Rysslands största dagstidningar. Uppsatsen fokuserar på hur man firar, men också på vad som sägs om firandet och kriget. Hur identitetsfrågor, historia och nutid presenteras i vad som kan kallas en offentlig diskurs undersöks.
I firandet har Sovjetunionen, som en av segrarmakterna i andra världskriget, en viktig roll, trots att landet sedan 15 år inte längre existerar. I uppsatsen undersöks vilken roll Sovjetunionen och sovjetiska symboler har i dagens ryska nationsbyggnadsprocess, med avseende på hur andra världskriget används.
Militärparader, segertåg med veteraner och storslagna fyrverkerier hörde till firandet 2005. Firandet är till största delen offentligt till sin karaktär, även om det är en dag som också firas privat. Offentligheten i firandet tar sig uttryck på flera olika sätt. Mängder av affischer och banderoller sätts upp på strategiska ställen i staden, det är i stadsrummet som själva firandet äger rum. Dessutom finns en massiv medierapportering. Delar av firandet direktsänds i tv, och alla nyhetsmedier rapporterar.
Bilden av kriget är enhetlig som den uttrycks i firandet och genom de artiklar som undersöks i uppsatsen. Dock är vissa delar av historien omtvistad, och det finns hot mot Den stora berättelsen om kriget. Detta tas upp i rapporteringen, men beskrivs som kommande utifrån. Den största delen av tidningsartiklarna utgörs av veteraners berättelser från kriget. Dessa ger trots enskildheter i detaljer, en mycket samstämmig bild av kriget och stödjer Den stora berättelsen om kriget som är den samma nu som under sovjettiden.